I väntan på svar

Sitter och väntar på svar på Everts MRI och CT, lite nervöst fastän de inte ändrar på så väldigt mycket i vår vardag...ja eller förstås om de skall komma med någo operations förslag så då blir de ju tänka igenom och väga i vågskål...men vi väntar och ser!

Blodbad

En trevlig överraskning väntade mig när jag väckte min gosse idag...blodbad! Han och hans säng var ingen trevlig syn, blod blod blod! Måste erkänna att jag blev lite förskräckt...varifrån kom allt blod? Färskt blod rann ur munnen så de måste vara källan, ville bara komma åt att titta. När jag sist och slutligen fick titta in i hans mun fick jag se att strängen mellan hans framtänder hade gått av. Han måste stackarn ha ramlat i sängen och slagit sig och ingen mamma var där och trösta:( Lovar att han inte skrek mera än 5minuter och sen tystnade han...I ärlighetens namn så suckade jag av lättnad, jess nu sover han! Fick såååååå dåligt samvete när jag såg vad som hade hänt...

Frisk

Jess Evert är frisk! Huh va de va segt...tror fortfarande att de var något vi fick med oss från barnkliniken. Misstänker även starkt att hans kropp inte tyckte om drogerna han fick...ja inte lätt att veta vad som orsakade hans väldigt konstiga mage. De började med lös mage x 1 i dagen vilket kanske inte tyder på någon mag bobba! Sen tappa han totalt matlusten och sen när han åt eller drack så kom allting ut...

Gett honom Phosphorus tätt och känt att de hjälpt med inte på en gång utan krävdes 3 doser i vatten...Sen har Evert varit super gnällig och verkligt jobbig under en vecka. Velat bara bara vara i famnen eller sen haft sina raivare och slängt och kastat sig på marken...pust! Nästan så jag mist tålamodet och gett upp...Gav igen Mercurius c 200 igår kväll och idag och de har hjälpt. Han har ätit som en häst, varit gladare och mera självständig samtidigt som han idag klöst och lagt gaffel i halsen som han gjorde mycket förr innan vi börja med Mercurius (innan Thailand)...intressant! Gillar att fundera och spekulera...

MRI och CT

Efter en cocktail med droger och en hel dag på sjukhuset är vi hemma igen och NJUTER! Ja vår dag började kl.06 när jag blev tvungen att väcka en sovande prins. Ja han skulle hinna äta en rejäl frukost innan kl.06 egentligen (men de fick bli en aning senare...) Mamma stekte bacon och kokade ägg åt gossen så att han skulle hållas mätt fram till kl.13 då han skulle sövas ner...

Iväg til sjukhuset packade vi iväg oss redan kl.09 så att Evert skulle hinna sova i vagnen innan kl.11 då vi egentligen skulle vara på avdelningen. Visste nämligen att om han inte sover på förmiddagen så kommer han att vara super gnällig bara för att han är trött. Normalt så sover han kl.12 och då skulle de ju vara fullt ös med förberedelser inför undersökningen så ja...bäst att han skulle sova innan.

På avdelningen innan ca. kl.10.30 eftersom Evert vaknade och de var så kallt ute att jag inte ville frysa. Vi togs emot av en svenskspråkig sjuksköterska (bonus) och stämmningen var varm och välkomnande. Evert han stortrivdes, lekte i lekrummet och var nöjd!

Som första förberedande åtgärd fick Evert Emla salva på handryggarna (bedövande salva) och de var spännande:) Sen var de dags att lägga kanyl, 2 försök på handryggarna med 0 resultat, lite surt och sen blev de att sticka i handleden utan bedövning, ja de var inte de bästa Evert hade varit med om...han lät nog personalen höra de!!! Kändes usligt för mig att se när han hade ont!

Kl.12.30 blev Evert väldigt trött och ingenting kändes kul nå mera...trött kille! La honom i vagnen och han somna på 2 röda sekunder. Ja de va ju praktiskt att föra en sovande kille ner till magnetundersökningen:) Tja inte så mysigt att väcka upp honom...han var stackarn helt durrig och arg förstås! Nere vid anestesin fick jag hålla Evert i famnen när de drogade honom inför undersökningen. De var de tuffaste...att se när de sprutar drog efter drog in i hans ven...kändes hemskt, ville ju inte att de där arma medlen skulle komma in i hans orörda kropp och sen efter bara några sekunder så slaknar hela killen i min famn som död var han, huu inget kul för en mamma. Sen fick jag bara lämna honom och de kändes illa. Försökte dock trösta mig med att han inte skulle opereras utan de var ju bara lite fotografier som skulle tas, tack och lov för de!!! Hoppas att man aldrig behöver vinka av sitt barn till någon operation...

Efter exakt 2h så var de dags för honom att vakna. Han var durrig och lite borta, men så söt när han vakna. Han kände genast igen mig (varför skulle han inte hehe...) och vill komma upp i famnen, mysighetsfaktor 1000:)

Enligt rekommendationerna så skulle Evert först dricka vatten (för att kolla om han börjar må illa efter anestesin), men vattenglaset slängde han iväg! Mjölk skulle han ha och de valde jag att ge honom för tänkte helt logiskt att nog säger han till om han inte vill ha de. Han drack hela flaskan! Sen skulle man vänta med att ge mat till honom (2h efter), men han va ju hungrig...sjukhusets korvsoppa visa han väldigt tydligt att han inte ville ha men ekoknakisar, skinka och krutonger de passa herren! De mest galna var att Evert hade torr blöja kl.16 på eftermiddagen, notera alltså att de var samma blöja som jag satt på honom på morgon kl06! Ja men då fick han alltså gå på pottan och tada, där kissa han väldigt exemplariskt!!! Lite kusligt nog att han inte hade kissat på hela dagen, men inte hade han ätit och druckit heller så de förklarar väl saken!

Kl.17 tyckte jag att vi sett tillräckligt av sjukhuset så då fick vi gå på eget ansvar...skönt!

Mera sjukhus

Stor trivs

Barnkliniken

Idag fick vi lite försmak för morgondagen! Vi besökte barnkliniken var de imorgon skall göras magnetröntgen (MRI) och datortomografi (CT) på Everts nacke/rygg! Ja de känns tråkigt, men skönt att vi äntligen får någon klarhet i hur de ligger till med hans nack kotor. Evert trivdes på avdelning K8 men huuu va ruskiga sjukhus är!!! Så mycket riktigt sjuka barn...

Talade om för anetstesiläkaren som vi träffade och fick tala med idag att Evert inte fått en ända medicin i sitt liv, inte ens Panadol supp så därför skrämmer nersövningen mig en aning. Ja hon sa att Evert bra kan få en "esilääke", men grr de va ju inte va jag ville höra. Varför i hela fridens namn funderar man på någon pre medicinering om jag finns till hands. Varför används inte föräldrarna i stället...Om Evert fick somna i min famn och vakna upp i min famn så VET jag inte bara tror att han skulle vara lugn! Ja men uttryckte min önskan att få följa med Evert och de trodde nog att de skulle ordna sig så de återstår att se.

Nersövningen har vi kl.13 imorgon och på avdelningen skall vi vara kl.11. Evert får äta frukost innan kl.06 imorgon och dricka fram till kl.10! Så de skall nog gå bra för honom men för mamma är de väl lite mera nervöst...